A Dream

In visions of the dark night
I have dreamed of joy departed-
But a waking dream of life and light
Hath left me broken-hearted.

Ah! what is not a dream by day
To him whose eyes are cast
On things around him with a ray
Turned back upon the past?

That holy dream- that holy dream,
While all the world were chiding,
Hath cheered me as a lovely beam
A lonely spirit guiding.

What though that light, thro' storm and night,
So trembled from afar-
What could there be more purely bright
In Truth's day-star?

Den av Edgar Allan Poes dikter som träffar mig med störst kraft är Alone, men eftersom jag redan haft med den i ett blogginlägg förut, så valde jag nu en annan.

Känner mig jävligt opepp på allt. Det är som att det som hände i måndags hänger kvar och överskuggar allt jag gör. Det gör mig ofokuserad. I magen sitter smärtan som en tung tegelsten, och tynger ner mig, håller kvar mig på botten. I halsen har jag en klump som vägrar försvinna. Jag vill gråta bort den, men hur mycket jag än försöker så kommer det inga tårar. Har de tagit slut?