Jag hatar dem. Jag skickar aldrig vidare kedjebrev, vare sig det handlar om hot om att alla jag älskar kommer dö inom 4 dagar om jag inte skickar det vidare, eller såna där "skicka detta hjärta till alla du bryr dig om, och se hur många du får tillbaka".
Kedjebrev är töntiga. Även de som inte hotar. Jag blir iaf inte rörd om jag får något litet hjärta från någon, som jag ser har skickat samma jävla mejl till minst 20 andra. Hur personligt är egentligen det? Tycker man om någon, då kan man väl ändå ta sig tid till att skriva några ord till just den personen?
Jag fick ett sådant mejl för en stund sedan. Man ser att man fått ett nytt mejl. Vad kul. Undrar vem det kan vara ifrån tänker man och kollar i inkorgen. Och vad ser man? Ett jävla getmejl med FW: i ämnesrutan. Markera och radera, people. Markera och radera.
Ett onödigt störmoment i mitt lilla liv.
måndag 1 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tear it up and throw it away.
Jag läser inte kedjebrev, och skickar absolut inte vidare dom. Och de jag älskar har inte dött, jag har inte haft otur i 13 år, blivit jagad av en mördarkanin eller inte fått julklappar.
Skicka en kommentar