Jag vet vad jag har lovat, men jag orkar faktiskt inte vara bitter. Visst, det är inte jättekul att vara olyckligt kär på alla hjärtans, men det finns ju så mycket annat i livet att tänka på. Videon här högst upp är till dig som är singel. Ni andra kan dra åt helvete.
lördag 14 februari 2009
Alla hjärtans dag
fredag 13 februari 2009
Un long dimanche de fiançailles
L'amour - pas pour moi
torsdag 12 februari 2009
Usch och fy
Neither Blogger nor my computer is treating me very nicely atm, so this will be the last you hear from me today.
Yogaclass tomorrow!
Yogaclass tomorrow!
onsdag 11 februari 2009
Bästa citatet - nånsin
Ge ungdomen en flaska brännvin innan idrotten tar dem.
Per Inge Torkelsen har fattat grejen.
Per Inge Torkelsen har fattat grejen.
Gurka i snön
Hade en intressant diskussion med Cajsa och Matilda idag. Jag gillar att få prata lite politik. Matilda, du har fel ang. socialismen! Socialism och kommunism är, för bövelen, inte samma sak! xP
Gurkan du ser på bilden har absolut inget med vår diskussion att göra, utan är bara ett mycket trevligt fynd vi gjorde på vägen från skolan.
Drinkfest! <3
Spreading myself too thin
Snart ska jag iväg till min pianolektion, som jag känner mig totalt omotiverad att gå till. Varför jag är opepp? Jo, för att jag vet att det kommer gå dåligt. Det finns så mkt jag vill göra, men ibland glömmer jag att jag bara är en person.
Teatern är underbar. Att spela piano är otroligt utvecklande. Yoga stärker mig både psykiskt och fysiskt. Skolan är väl också bra, I guess.. Var för sig är alla dessa saker väldigt bra, men tillsammans skapar de bara en enda stor röra.
Under yogan tänker jag på passet jag ska ha med klassen snart. På teatern tänker jag på hur jag ska lösa problemen hemma. Under pianolektionerna tänker jag på hur mycket skolarbete jag har att göra. Det slutar med att jag inte orkar engagera mig i något överhuvudtaget.
Jag måste ordna upp detta.
Teatern är underbar. Att spela piano är otroligt utvecklande. Yoga stärker mig både psykiskt och fysiskt. Skolan är väl också bra, I guess.. Var för sig är alla dessa saker väldigt bra, men tillsammans skapar de bara en enda stor röra.
Under yogan tänker jag på passet jag ska ha med klassen snart. På teatern tänker jag på hur jag ska lösa problemen hemma. Under pianolektionerna tänker jag på hur mycket skolarbete jag har att göra. Det slutar med att jag inte orkar engagera mig i något överhuvudtaget.
Jag måste ordna upp detta.
tisdag 10 februari 2009
På snudden tll erotik?
Nu hade jag tänkt dela med mig, på begäran av Anders, av det jag skrev i fredags. Det blev en skum text.. Vad säger man? Enjoy!
Bitterljuvt var ögonblicket då jag såg henne - kvinnan med de långa, rödlackade naglarna. Min blick sökte sig sakta över hennes kropp, långsamt studerandes varje milimeter av den.
Hon hade på sig en tunn, ljusblå klänning, som slutade strax ovanför knäet. Jag suktade. Konturerna av hennes bröstvårtor genom det tunna tyget fick mig att andas tungt. Min blick slickade sig vidare upp, följde den vackra, långa halsen upp till de fylliga läpparna. Vidare upp till ögonen. Våra blickar möttes. Hon bet retsamt till sin underläpp, vände sedan tillbaka huvudet mot honom, och skrattade. Bitterljuvt möte med elden.
Det var en klar natt. Stjärnorna berättade om en dröm, en evig strävan, och jag visste. Jag förstod. Jag tog mig ut ur den högljudda massan, den trånga lokal där människor blev som förbytta. Musiken skrek, men förgäves. Man kan inte överrösta stjärnorna.
Skogen var endast ett par meter ifrån. Mörkret smekte min gestalt där jag gick, och jag tog mig allt djupare in. Jag skulle äntligen få vara mer än ett kommatecken. Stjärnorna log mot mig.
Hon var elden, och jag facklan. Tillsammans skulle vi brinna i en evig dröm. Dansa i en berättelse äldre än lust och åtrå. Djupare än den starkaste kärlek.
Smärtan från den sylvassa dolken skulle bli min befrielse. Jag överlämnade min kropp till den eviga drömmen.
Bitterljuvt var ögonblicket då jag såg henne - kvinnan med de långa, rödlackade naglarna. Min blick sökte sig sakta över hennes kropp, långsamt studerandes varje milimeter av den.
Hon hade på sig en tunn, ljusblå klänning, som slutade strax ovanför knäet. Jag suktade. Konturerna av hennes bröstvårtor genom det tunna tyget fick mig att andas tungt. Min blick slickade sig vidare upp, följde den vackra, långa halsen upp till de fylliga läpparna. Vidare upp till ögonen. Våra blickar möttes. Hon bet retsamt till sin underläpp, vände sedan tillbaka huvudet mot honom, och skrattade. Bitterljuvt möte med elden.
Det var en klar natt. Stjärnorna berättade om en dröm, en evig strävan, och jag visste. Jag förstod. Jag tog mig ut ur den högljudda massan, den trånga lokal där människor blev som förbytta. Musiken skrek, men förgäves. Man kan inte överrösta stjärnorna.
Skogen var endast ett par meter ifrån. Mörkret smekte min gestalt där jag gick, och jag tog mig allt djupare in. Jag skulle äntligen få vara mer än ett kommatecken. Stjärnorna log mot mig.
Hon var elden, och jag facklan. Tillsammans skulle vi brinna i en evig dröm. Dansa i en berättelse äldre än lust och åtrå. Djupare än den starkaste kärlek.
Smärtan från den sylvassa dolken skulle bli min befrielse. Jag överlämnade min kropp till den eviga drömmen.
Horoskop

Like a tree shading a delicate flower from the sun, Magdalena,
you may find that you are holding your arms so that you can
protect and shelter a certain part of yourself from others.
This special spot in your soul that you hide from others is probably
the most beautiful, since you protect it and groom it so well.
Don't give up this piece of yourself easily. Make sure you save
this pristine, delicate place for someone who is most deserving.
Om mitt horoskop för idag stämmer eller inte, kan jag inte svara på, men vackert är det.
Superhemlig - moi?
Småbloggskommentatorn skriver att hon inte gillar när man döljer saker i blogginlägg. Förståeligt. Hon undrar hur exakt man känner sig när man lyssnar på José Gonzalez, och vem det egentligen var som gästade The voice.
Här kommer de jättespännande svaren:
Man känner sig halvgroggy!
Och..
.. jag har faktiskt ingen aning om vad gästen hette. Förlåt!
Här kommer de jättespännande svaren:
Man känner sig halvgroggy!
Och..
.. jag har faktiskt ingen aning om vad gästen hette. Förlåt!
måndag 9 februari 2009
Sanningen om Sverige

Detta är ett troll.
Det finns en sak som jag finner mycket irriterande. Okej, det finns många saker jag skulle kunna klara mig bra utan, men just nu tänker jag skriva om endast en av dessa.
Varför är det så att jag alltid har som mest att göra, under tiden då jag känner mig som minst motiverad? Tillsammans med kylan och vintermörkret kommer också vinterdepressionen. Man mår piss, försöker ta sig samman, samtidigt som man har en massa annat arbete att utföra.
Människan är inte skapad för sådan här kyla. Varför är det annars så få som bor här i norr? Vi är så få för att det helt enkelt inte finns många som är villiga att ge upp sin lycka i typ sex månader varje år.
Bergman kom från oss, kom ihåg det! Hade han fötts i ex. Spanien så hade han säkert spenderat sitt liv med att skriva kärleksdikter och pimpla vin tillsammans med en fet kokerska, på deras stora vinodling. Men nu råkade han födas i Sverige, och gjorde det till sitt livsmål att att ge så många som möjligt självmordstankar istället.
Inte nog med att vi måste kämpa mot vinterdepressioner och allt vad det heter, så verkar dessutom takten på skola och arbete öka under vintern.. Vad tusan!
Vi borde gå i ide. Jag vet att det är så det ska vara. Men tyvärr så verkar inte världen vilja stanna upp för mig, så jag tvingas fortsätta..
Den dagen jag blir diktator, då jävlar!
Snö, snö, och ännu mer snö

Det är massa snö ute nu.. Jättemysigt när man sitter här inne i värmen och kollar ut, visst, men det blir nog inte lika kul när man blir tvungen att gå omkring där i kylan. Mössa, halsduk och vantar på!
Mon dieu, vilken irriterande tjej som gästar the Voice just nu! So what? Dags för mig att sluta vara så PMSig. Borde kanske sovit en timme längre, men jag gillar ju att sega på morgonen.. Att man blir lite PMSig p.g.a. det är en konsekvens man får ta.
Pessbra
Mara clausum
Jag sitter här och lyssnar på José Gonzales, och känner mig så som man gör när man lyssnar på honom. Jag borde gå och sätta på mig ansiktet, eller äta fukost, istället för att dåsa bort all tid. Det är mycket jag borde, men det bryr jag mig faktiskt inte om just nu. Just nu vill jag bara fortsätta halvsova till José.
God morgon!
God morgon!
söndag 8 februari 2009
Pepp
Jag kände mig otroligt omotiverad till att göra någonting konstruktivt, så jag bestämde mig för att googla det jag behövde mest.
Welcome to the Public Employees Pension Plan
Nja.. kanske inte direkt det jag letade efter. Kollade vidare..
The Prevention and Early Intervention Program for Psychoses
Bingo!
Welcome to the Public Employees Pension Plan
Nja.. kanske inte direkt det jag letade efter. Kollade vidare..
The Prevention and Early Intervention Program for Psychoses
Bingo!
Nil novi sub soli
Vet du vad jag gör? Jo, jag sitter framför datorn och lyssnar på Janis Joplin, istället för att plugga. Förvånande? Nej.
Nil novi sub soli
Nil novi sub soli
Le Dimanche
Idag har jag tänkt läsa Japans geografi av Jacques Pezeu - Massabuau, för ett arbete jag håller på med. Som tur är så är det inte en tjock bok..
Sedan så ska jag försöka plugga lite samhällskunskap, eftersom vi har prov på onsdag. En sak jag tycker är rätt sjuk är att jag verkar kunna mer om USA än om Sverige. Inte bra.
Ikea <3
Sedan så ska jag försöka plugga lite samhällskunskap, eftersom vi har prov på onsdag. En sak jag tycker är rätt sjuk är att jag verkar kunna mer om USA än om Sverige. Inte bra.
Ikea <3
lördag 7 februari 2009
Saturday night
Jag hade helt glömt bort att melodifestivalen skulle börja idag. Blev påmind av en viss person, och bestämde mig för att titta.. trots att jag egentligen inte kände mig särskilt intresserad.
Den enda jag tyckte var någorlunda bra var hon med megapattar och S&M utstyrsel, men hon gick såklart inte vidare.

För övrigt förstår jag inte alls hur de som kommit på det nya röstningssystemet har tänkt. Vem fan orkar sitta och rösta (och slösa massa pengar) i typ fem omgångar per deltävling?
Den enda jag tyckte var någorlunda bra var hon med megapattar och S&M utstyrsel, men hon gick såklart inte vidare.

För övrigt förstår jag inte alls hur de som kommit på det nya röstningssystemet har tänkt. Vem fan orkar sitta och rösta (och slösa massa pengar) i typ fem omgångar per deltävling?
Tack
Jävla fistmongo, vad fan är ditt problem?? Åååh, jag blir så förbannad! Jag måste sluta slösa energi på detta nu, får ta och meditera en stund.
Visst har jag knubbiga fingrar? That's so hot. Det är söta Hannah i min klass som målat blommor på mina naglar - tack!
Härlig blandning av känslor här, va?
Balans.
fredag 6 februari 2009
Le Vendredi
Fika med Maria, och bio med Cissi, Astrid och Andrea efteråt. I taket lyser stjärnorna. Fyra av fem getter. Jag grät och skrattade vartannat under de sorgliga bitarna i filmen. Situationen var ju ändå lite komisk, med alla omkring en snyftandes..
Jag känner mig very artsy, men vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag började skriva, men dödade huvudpersonen innan jag ens hunnit skriva en sida. Det kunde ha blivit riktigt bra, men hon var tvungen att dö.
Min mamma sitter och kollar på en film som får det att vridas i magen på mig. Skjut manusförfattaren, tack. Och medan du ändå håller på kan du ta regissören, producenten, rollbesättaren, scenografen och skådespelarna med.
torsdag 5 februari 2009
Feminism

Jag är nog lite gammaldags.. Det är sjukt, egentligen. Jag ska föreställa en feminist, och ändå blev jag jätteglad över att han betalade för fikat. I skolan idag diskuterade jag och ett par tjejer från klassen även att fixa en eventuell biltvätt för kåta män i sommar - vi tvättar i underkläder och stilettklackar (Vi tvättar bilar, inte männen.)
Äsch, det räcker med att vi har jämställdhet i yrkeslivet, tycker jag. Och det där med biltvätten.. då är det ju faktiskt vi som utnyttjar männen, och inte tvärt om.
What can I do? Plenty, sister!
onsdag 4 februari 2009
Le français

Imorgon har jag franskaprov. Att lyssna på Vanessa Paradis och Carla Bruni borde väl ändå räknas som att plugga franska? Om inte, så är jag illa ute.
(Min svenskaredovisning idag gick väldigt bra, förresten. Mitt ämne var "Barn som mördar". Nu vet du)
Sann kärlek
Jag har översatt refrängen åt dig. Det här är kärlek:
Jag lever som jag vill, men jag vet att jag skulle kunna lämna allt för att alltid få ha dig vid min sida, för att du alltid skulle stanna här och drömma med mig.
Jag står ut med varje storm, säljer min själ till djävulen, bara du är med mig. Ändra på mig om du vill, jag är ju iallafall ingenting utan dig.
Kärleken är inte enbart positiv, nej, men det visste vi ju redan.
tisdag 3 februari 2009
Utopia
Idag pratade jag med en i klassen, och fick reda på saker jag aldrig skulle kunnat gissa innan. Hennes liv är inte direkt en solskenshistoria, men det är väl ingens, egentligen? Det jag inte förstår är varför man inte vågar erkänna att allt inte är perfekt - varför skäms man? Alla går omkring och ljuger och låtsas, försöker ihärdigt upprätthålla bilden av att allt funkar som det ska - En bild de själva skapat.

Det är ett albumsomslag, ja x)
Det man är rädd för är antagligen att man gör sig till ett offer genom att berätta hur det verkligen ligger till. Det är iaf därför jag haft svårt att avslöja saker för folk. Jag blir så irriterad. Varför ska jag inte kunna prata med folk, utan att de genast börjar peka finger, och själva försöker bestämma hur jag ska hantera situationen?
Ibland räcker det faktiskt med att bara lyssna. Att anta att en person som är i en utsatt situation inte själv kan bestämma hur den vill göra, är att dumförklara den - att ta bort den rättigheten som ska finnas för alla. Valfriheten.
Jag vill kunna prata av mig, berätta utan att ta bort en massa information, utan att myndigheter dras in. Min lilla erfarenhet av myndigheter är allt annat än positiv, och oftast gör de saker bara krångligare istället för bättre.
Tystnadsplikt. Kuratorer, psykologer, skolsköterskor - de påstår alla att de har tystnadsplikt. Problemet är att denna tystnadsplikt inte alltid gäller.
Det är inte lång tid kvar tills jag fyller arton. Om jag säger att jag inte vill blanda in myndigheter, så lyssnar de på mig, visst? Fel. De gör en bedömning av min situation utifrån de papper och teoretiska kurser de läst. Följer nån jäkla inbyggd "så här gör man", och glömmer att jag är fullt kapabel till att tänka själv.
Det är iallafall skönt att det finns personer i klassen som jag kan säga det mesta till. Att hålla allt inom sig är väldigt skadligt. Tänk dig hur många som gör just så, av rädsla för att någon annan kommer försöka ta ifrån dem rätten att tänka själv om de berättar.
Utopia is that which is in contradiction with reality.
- Albert Camus, Between Hell and Reason

Det är ett albumsomslag, ja x)
Det man är rädd för är antagligen att man gör sig till ett offer genom att berätta hur det verkligen ligger till. Det är iaf därför jag haft svårt att avslöja saker för folk. Jag blir så irriterad. Varför ska jag inte kunna prata med folk, utan att de genast börjar peka finger, och själva försöker bestämma hur jag ska hantera situationen?
Ibland räcker det faktiskt med att bara lyssna. Att anta att en person som är i en utsatt situation inte själv kan bestämma hur den vill göra, är att dumförklara den - att ta bort den rättigheten som ska finnas för alla. Valfriheten.
Jag vill kunna prata av mig, berätta utan att ta bort en massa information, utan att myndigheter dras in. Min lilla erfarenhet av myndigheter är allt annat än positiv, och oftast gör de saker bara krångligare istället för bättre.
Tystnadsplikt. Kuratorer, psykologer, skolsköterskor - de påstår alla att de har tystnadsplikt. Problemet är att denna tystnadsplikt inte alltid gäller.
Det är inte lång tid kvar tills jag fyller arton. Om jag säger att jag inte vill blanda in myndigheter, så lyssnar de på mig, visst? Fel. De gör en bedömning av min situation utifrån de papper och teoretiska kurser de läst. Följer nån jäkla inbyggd "så här gör man", och glömmer att jag är fullt kapabel till att tänka själv.
Det är iallafall skönt att det finns personer i klassen som jag kan säga det mesta till. Att hålla allt inom sig är väldigt skadligt. Tänk dig hur många som gör just så, av rädsla för att någon annan kommer försöka ta ifrån dem rätten att tänka själv om de berättar.
Utopia is that which is in contradiction with reality.
- Albert Camus, Between Hell and Reason
måndag 2 februari 2009
I don't like mondays
.. men idag är ett undantag. Sofias redovisning var jättebra. Hon är underbar =) Jag känner mig väldigt nöjd med både hur jag framställdes och folks reaktioner. Mycket lyckat, alltså!

Jag har varit trött hela dagen, men det har inte varit värre än det brukar vara. Under den långa vilan i slutet av dagens yogapass var jag typ två sekunder från att somna, men som tur var hann det icke bli så.
Nu måste jag nog ta och börja plugga.. Har ett härligt matteprov imorgon, redovisning på onsdag (min rubrik är kopplat till mitt ämne, ja.. Stina, du kanske minns? Det var längesen, så det är inte konstigt om du inte gör det. Oj, oj, nu tror jag att jag kommit långt över gränsen för hur mkt man får skriva inom en parantes. Grammatikhelvetet nästa?) samt ett franskaprov på torsdag.

Jag blir nog tvungen att skjuta upp yogapasset jag ska ha med min klass till nästa vecka, eftersom tiden helt enkelt inte räcker till förberedningen av det..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





